Den som vill
bygga en bil eller båt kan köpa en liten elmotor från hobbyaffärer
eller i Clas Ohlsonbutiker för priser från ca 20 kronor.
Två mindre motorer lämpliga för bil- och
båtbyggen. Bland sätten att fästa en axel till motorn är dessa två,
med en bit klen slang eller en bit kopplingslist för elledningar
("sockerbit"), nog de enklaste.
Den som vill fortsätta att göra en egen lite
kraftfullare motor än den i Svepet kan gå till amerikanska
http://www.scitoys.com/scitoys/scitoys
/electro/electro3.html#two_coil
och där få fina tips och tydliga anvisningar.
Det finns ett företag i USA, Sandia, där det
finns ingenjörer och tekniker som är skickliga på att konstruera och
tillverka spionutrustning. En minirobot, stor som en sockerbit, med
ytterst små elmotorer och larvband bär en liten tevekamera och
mikrofon.
|
|
Roboten kan på sina larvband
knalla omkring med en fart på 0,5 m per minut och kartlägga sin
omgivning tyst och effektivt. Mer om den på svenska finns att läsa på
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.
asp?art_id=13958
och den som vill gå till källan bör klicka på
http://www.sandia.gov/media/NewsRel/
NR2001/minirobot.htm
Troligen är elmotorerna i dessa små spiontanks bland de minsta som
tillverkats.
Vem
uppfann då elmotorn och när?
Som vanligt är det flera som samtidigt håller med liknande
uppfinningar när något nytt fenomen upptäckts. Det hände för ungefär
200 år sedan då en berömd engelsman, Michael Faraday, i början på
1800-talet forskade med elektrisk ström och magnetfält och hur de
påverkade varandra. Detta gav andra uppfinnare ideérna om hur
elektriska motorer kunde konstrueras och på den vägen är det ännu
idag. Det finns ett tjugotal olika grundtyper av elmotorer, alltifrån
små som i de sockerbitsstora robotarna och sådana som är stora som
hus. De största används till exempel i stora grävskopekranar i
dagbrottsgruvor för att förflytta malm. Dessa jättegrävskopor kan dra
lika mycket el som hel liten stad.
|